FANDOM


Varje del av samhället har sin egen jargong, som kan vara svår att förstå för en utomstående. Här är några av de ord och begrepp som förekommer i debatter om arkitektur och stadsplanering. Ord i kursiv stil förekommer i ordlistan.

Länkade ord har en egen artikel som förklarar begreppet ytterligare.

  • ABC-stad står för Arbete, Bostad och Centrum, och är en modernistisk tolkning av funktionsblandning. Vällingby är ett klassiskt exempel. Dock innebär det i många typiska fall funktionsseparering, dvs att arbetsplatser, bostäder och centrum fortfarande är åtskilda på kvartersnivå.
  • acceptera (med gement a), en debattbok som skrevs 1931, av några av Sveriges mest kända arkitekter. Den introducerade funktionalismen som arkitekturstil och samhällsfilosofi. Det mesta som byggts i Sverige sedan 1930-talet, inte minst miljonprogrammet, bär spår av de idéer som presenteras i acceptera.
  • Allmän plats, föråldrat begrepp i Plan- och Bygglagen och Brottsbalken, med olika definitioner. I Brottsbalken omfattar det även platser dit tillträdet är begränsat, bl a tåg och restauranger.
  • Antisocialt beteende är mänskligt beteende som någon annan kan uppleva som störande. Vad som är störande upplevs olika, och vilket beteende som är olagligt skiljer sig mellan länder och platser. Några exempel kan vara tiggeri, fylleri, drogbruk, bullrande aktiviteter, sexuella handlingar, skadegörelse och nedskräpning. Se vidare brottsprevention och trygghet.
  • BANANA, Build Absolutely Nothing Anywhere Near Anyone, en travesti på begreppet Nimby.
  • Besittningsrätt, hyresgästens rätt att bo kvar. Besittningsrätten brukar bara gälla den som hyr i första hand.
  • BIMBY, Beer In My Backyard, avslappnad pubträff med Yimby-aktiva.
  • Blandstad, en stad som kännetecknas av funktionsblandning.
  • Blåmärkning, grönmärkning, gulmärkning, kulturhistorisk klassificering utförd av Stockholms stadsmuseum. Blått är den högsta klassificeringen; större delen av Gamla stan är blåmärkt. Saknar rättslig betydelse i sig självt; det är Länsstyrelsen som beslutar att en byggnad är byggnadsminne.
800px-Stadsbiblioteket Norrköping april 2005

Norrköpings stadsbibliotek, ett exempel på brutalism.

  • Brutalism, en inriktning av modernism från 1950-talet och framåt, som synliggör obehandlade material, stomme, ventilation, och tekniska detaljer.
  • Bus Rapid Transit, BRT, bussnätverk med mer utvecklad infrastruktur än traditionella busslinjer; typiskt egna körfält, och utbyggda hållplatser (med biljettspärrar, vänthallar, etc).
  • Byggherre är den som har juridiskt ansvar för att Plan- och Bygglagen följs i ett bygge. Kan vara, men är inte alltid, fastighetsägaren.
  • Bygglov, ett tillstånd från kommunen till en fastighetsägare att göra nybyggnad, ombyggnad eller tillbyggnad inom en detaljplan.
  • Byggnadsminne, i vardagligt tal "k-märkning", skydd av bebyggelse, med stöd av Kulturminneslagen, efter beslut av länsstyrelsen.
  • Byggnadsordning
  • GC-väg, gång- och cykelväg. Kan vara blandad eller separerad.
  • Detaljplan, ett kommunalt dokument som reglerar vad som får byggas på ett geografiskt avgränsat område, i mindre skala än en översiktsplan. Detaljplanen gäller typiskt ett, eller några, kvarter.
  • Exploateringstal, kvoten mellan golvyta och markyta i ett område. Exempel: Ett villaområde där villorna har 100 m² golvyta, medan det är 1000 m² markyta per villatomt, har exploateringstal 0,1.
  • Fastighet, fast egendom som består av ett geografiskt område avgränsat horisontellt, och i vissa fall vertikalt. Fastigheten omfattar vanligen de byggnader, fasta anläggningar och växter som finns inom dess gränser ("ofri grund" är undantag). En fastighet är inte detsamma som en byggnad, även om ordet används så i vardagligt tal. En fastighet kan vara hur liten eller stor som helst, och kan antingen bestå av en lägenhet, en skog, eller ett bostadsområde.
  • Flyttskatt, oegentlig benämning på reavinstskatt på bostäder. Se även finanspolitik.
  • Funktionalism, funkis, en modernistisk inriktning i arkitektur och formgivning som fick sitt genombrott runt 1930. Några kännetecken är industriell storskalighet, och avsaknad av dekorativa detaljer, "form följer funktion".
  • Funktionsblandning, blandning av flera funktioner (bostäder, butiker, kontor etc) på samma plats; jämför ABC-stad.
  • Funktionsseparering, separation av flera funktioner (bostäder, butiker, kontor etc) mellan olika områden.
  • Förort har i vardagligt tal kommit att beskriva vissa områden i miljonprogrammet som bland annat utmärks av stor andel utrikesfödda. I Yimby använder vi begreppet förort i sin ursprungliga betydelse, för icke-urbana områden utanför stadskärnan, som domineras av bostäder. Det gäller oavsett socioekonomisk status; vi beskriver t ex både Djursholm och Örgryte som förorter.
  • Förtätning, tillbyggnad som ökar exploateringstalet i ett område. Förtätning kan se ut på många sätt; det behöver inte betyda att nya hus byggs, i stället kan befintliga byggnader få nya våningar.
  • Gata, stadsgata, en väg som tillåter urbanitet, genom att ge utrymme för annat än biltrafik.
  • Gentrifiering, höjning av ett områdes socioekonomiska status. Har bland annat skett på Södermalm i Stockholm, och i Haga i Göteborg.
  • Greenwashing, gröntvätt, grönmålning, att på ett oärligt sätt framställa verksamhet som mer ekologisk eller miljövänlig än den egentligen är.
  • Grindsamhälle, inofficiell svensk översättning av gated community, ett bostadsområde som är helt stängt för allmänheten, även även gatorna. Området brukar vara inhägnat och bevakat. Ett stadskvarter med privat innergård är inte ett grindsamhälle.
  • Grönkompensation, ett projekt som syftar till att skapa nya ekologiska värden, för att kompensera ekologiska värden som försvinner i ett närliggande projekt.
  • Grönområde, ett oklart begrepp för all markyta som inte är bebyggd.
  • Halvcentrala bandet är ett odefinierat geografiskt område precis utanför Stockholms tullar. Dit brukar man räkna områdena längs Tvärbanan: Hammarby sjöstad, Årsta, Liljeholmen, Alvik, Ulvsunda, Sundbyberg och södra Solna.
  • Hållbar utveckling
  • Hus, en permanent byggnad avsedd som bostad eller för mänsklig verksamhet. Ordet hus går nästan alltid att använda i stället för det mer vaga begreppet "byggnad" eller oegentliga fastighet (som är en geografiskt avgränsad egendom).
  • Höghus, ett hus som är högre än omgivande bebyggelse. Se artikeln höghus för diskussion om begreppet.
  • Impediment eller impedimentyta är i jord- och skogsbruk en improduktiv yta. I stadsplanering är det "överbliven" yta som inte används till någon särskild verksamhet.
  • Infrastruktur är ett begrepp med olika definitioner. I ingenjörsvetenskap avses "hård infrastruktur", dvs fasta anläggningar som utgör del av ett nätverk (vägar, järnvägar, kablar, antenner etc). I en bredare bemärkelse kan även "mjuk infrastruktur" som utbildningssystem, sjukvård och offentlig administration räknas till begreppet.
  • Internalisering, ekonomiskt styrmedel som överför en extern kostnad på den som orsakar kostnaden. Miljöskatter och trängselskatter är några exempel på internalisering.
  • Kvartersstad, bebyggelse som i idealfallet består av kvarter slutna kring innergårdar, med gator i stället för motorleder.
  • Light rail, spårväg, förortsbana eller annan spårtrafik med lätta fordon. Light rail antyder att spårvägen är någorlunda modern. Tvärbanan är ett exempel.
  • Modernism, en mångsidig filosofisk och konstnärlig rörelse som grundades i slutet av 1800-talet, och fick sitt genombrott på 1920-talet. Modernistisk arkitektur är ofta, men långt från alltid, detsamma som modern arkitektur.
  • Nimby, förkortning av Not In My Backyard.
  • Offentlig plats (inte detsamma som offentligt rum) definieras enligt Ordningslagen som
    • Allmän väg
    • Område som enligt detaljplan är allmän plats
    • Hamn
    • Landområden och områden inomhus som används för allmän trafik
    • Annan plats (idrottsplats etc) som enligt beslut av regering eller kommun är allmän plats
  • Offentligt rum, plats dit allmänheten har tillträde. Inte alltid detsamma som offentlig plats eller allmän plats. Begreppet har olika tolkningar; bl a råder inte enighet om gallerior eller tågplattformar utgör en del av det offentliga rummet.
  • Oligopol, när ett fåtal dominerande aktörer håller konkurrenter borta. Ordet brukar användas för att beskriva den svenska byggbranschen.
  • Parkeringsnorm, en minimikvot mellan antal parkeringsrutor och antal bostäder i ett bostadsområde.
  • Plan- och bygglagen, PBL, en svensk lag som reglerar byggande.
  • Postmodernism, en konstnärlig och filosofisk rörelse från 1950-talet och framåt. Postmodern arkitektur kännetecknas av blandning av stilar, och radikala brott mot normer.
  • Premetro, spårväg som liknar tunnelbana, i mindre skala.
  • Riksintresse, geografisk plats som har särskilt skydd enligt Miljöbalken. Saknar vedertagen definition.
  • Ruderatmark, oanvänd mark som påverkas av mänsklig verksamhet, t ex mark längs motorvägar.
  • Ränteavdrag, ibland avdragsrätt, är ett skatteavdrag för räntekostnader. Dels är det rätten att dra av räntekostnader mot skatt på kapitalinkomst, dels rätten att dra av en andel av räntekostnaderna mot arbetsinkomst; typiskt bolåneräntor. Ränteavdragen har kritiserats av bland annat Riksbanken och IMF.
  • Q-märkning, skydd för bebyggelse enligt detaljplan. Inte detsamma som byggnadsminne.
  • RUFS, regional utvecklingsplan, beslutad av Stockholms läns landsting.
  • Samrådsprocess
  • SCAFT, Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet, en modell för trafikplanering, som utmärks av separering mellan fotgängare och biltrafik, och tydlig hierarki mellan genomfartsleder och lokalvägar, medan stadsgator med trottoarer nästan helt försvinner från planeringen. Vanlig i miljonprogrammet.
  • Skönhetsråd
  • Shared space, markutrymme som kan användas av fotgängare, cyklister och biltrafikanter. Gångfartsområde är avsett som shared space, men körbana i vissa kvarter kan i praktiken också vara shared space.
  • Småhus, ett bostadshus (permanent eller fritidsboende) för ett enskilt hushåll; t ex villa eller radhus.
  • Souterräng, ett läge för ett hus i sluttande mark, där olika våningar är markplan.
  • Stad som politiskt begrepp avskaffades i Sverige 1971, men många kommuner (bl a Stockholm, Solna och Lidingö) benämner sig själva "stad". Enligt SCB är en stad en tätort med minst 10 000 invånare. Stad kan också syfta på bebyggelse som kännetecknas av urbanitet.
  • Stadsplan, ett historiskt begrepp för en storskalig plan över stadsbebyggelse. Har idag ersatts av översiktsplan i stor skala, och detaljplan i liten skala. Dock är Lindhagen 2.0 en idé om en stadsplan.
  • Stadsradhus, engelska townhouse, småhus eller småskaliga flerfamiljhus som ligger tätt ihop, i kontakt med gatan.
  • Täthet är mängden bebyggelse i förhållande till markyta, och mäts oftast i exploateringstal.
  • Tätort, ett bebyggt område med minst 200 invånare. I svensk statistik åtskiljs tätorter med minst 200 meter av obebyggd mark.
  • Urbanisering kan antingen betyda befolkningsrörelse till stadsområden, eller benägenheten att bo i stadsområden.
  • Urbanitet, den kännetecknande egenskapen hos stadsbebyggelse, med bland annat funktionsblandning och täthet.
  • Utglesning, engelska sprawl, en process där gles bebyggelse, typiskt villaförorter, breder ut sig över stor yta. Exploateringstalet minskar.
  • Vit flykt, engelska white flight, är ett påstått migrationsmönster där "vita" etniska grupper lämnar ett område med låg socioekonomisk status. Flyttmönstret har dock visat sig vara ett klassmönster, snarare än ett etniskt mönster; se vidare gentrifiering och förslumning.
  • Väg är enligt vägtrafiklagen all markyta som inte är terräng. Man kan skilja mellan en gata som tillåter urbanitet, och en motorled som inte gör det.
  • Världsarv, status som kan tillfalla en enastående kultur- eller naturmiljö, efter nominering av regeringen (som i princip har makten), och beslut av UNESCO:s världsarvskommitté. Det enda världsarvet i Stockholms stad är Skogskyrkogården. Ekerö är den enda svenska kommun som har två världsarv (Drottningholm och Birka/Adelsö). På listan finns bland annat pyramiderna i Giza, Kinesiska muren, Stora Barriärrevet utanför Australien, och Frihetsgudinnan i New York. Till skillnad från byggnadsminne och riksintresse, saknar världsarvsstatusen betydelse i svensk rätt.
  • Ägarlägenhet, lägenhet som är en egen fastighet. Ägandeformen introducerades i Sverige 2009, och är än så länge ganska ovanlig.
  • Översiktsplan, ett kommunalt dokument som reglerar bebyggelse i större skala än en detaljplan. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande.

ReferenserEdit