Skolor omfattar i sin bredaste bemärkelse alla byggnader och platser som används för utbildning; från förskolor till högskolor. En fjärdedel av Sveriges befolkning (elever, lärare och annan personal) tillbringar dagtiden på utbildningsinstitutioner.
Aktuella frågor om skolornas roll i stadsplaneringen[]
- Socioekonomisk segregation
- Tillgång till skolgårdar; särskilt i Stockholms innerstad
- Brist på inomhusyta; särskilt friskolor
- Tillfälliga byggnader
Skolors påverkan på samhället[]
Förskolor och skolor är befolkade under kontorstid, och ger funktionsblandning i områden som domineras av bostäder.
Gymnasieskolor[]
Gymnasieelever påverkas av trender och andra sociala drivkrafter, och är benägna att söka sig mot innerstaden. Förorterna behöver också bra gymnasieskolor. Kommunerna bör överväga möjligheterna att bygga upp nya "supergymnasier" i ytterstadens knutpunkter, tillsammans med nya urbana stadsdelar, där de kan samverka med andra verksamheter, bland annat företag, idrottsanläggningar, kulturella institutioner och högskolor.
Utbildningsnivå och dess sociala effekter[]
Utbildningsnivå brukar vara ett mått på socioekonomisk status. Se gentrifiering och förslumning.