Urbanitet eller stadsmässighet är egenskaper som kännetecknar stadsbebyggelsen.
Urbanism är en rörelse för urbanitet.
Hur skapas urbanitet?[]
Några element som behövs för att skapa urbanitet är täthet, funktionsblandning, anpassning för andra transportmöjligheter än bil (fotgängare, cykel, kollektivtrafik), och en bebyggelsestruktur som skiljer mellan offentliga och privata ytor.
Urban grönska kan bidra till urbaniteten.
Höghus kan öka urbaniteten, men är beroende av ett öppet markplan.
Urbanitetstalet u[]
En kvot mellan inre och yttre tomtgräns. http://askergren.com/urbanitet.html
Urbanitet handlar om att ge besökande fotgängare frihet i markplanet.
Urbanitetens fördelar[]
Introduktionsvideon till Lindhagenplanen 2.0 presenterar några av urbanitetens principer. http://www.youtube.com/watch?v=SwCk5JoZ6qY
Socioekonomisk utveckling[]
Gamla stan, och andra stadsdelar som byggdes före bilismen, är urbana.
Stadens idé har sedan antiken varit att människor kan specialiseras på att leverera produkter och tjänster till varandra. Det ökar välståndet för alla samhällsklasser.
I en tät stad blir olika människor, och deras villkor, mer synliga för varandra. Stadsbor kan på så sätt bli mer toleranta och solidariska än människor som bor i homogena förorter. Den här TED-föreläsaren drar den djärva slutsatsen att de senare årens urbanisering i USA har bidragit till valet av en svart president.
Det är dyrt att ha bil. Den som bor urbant kan spara in kostnaden, och använda hyrbil, bilpool eller taxi vid behov.
Brottsprevention och trygghet[]
Malmskillnadsgatan på Norrmalm har, trots den täta bebyggelsen, ingen vidare urbanitet. Det har bidragit till gatans dåliga rykte.
Våldsbrott utomhus sker framför allt mellan människor som är bekanta. De mest utsatta är unga män. Men de direkta konsekvenserna för våldsoffren är långt från det enda problemet; känslan av otrygghet begränsar andra människors rörelsefrihet. Det är framför allt kvinnor och äldre som känner sig otrygga. Otryggheten drabbar alltså hela befolkningen.
Folktom bebyggelse kan upplevas otrygg. Funktionsblandning och täthet ökar genomströmningen av människor. En tydlig skiljelinje mellan offentliga ytor (gator och torg) och privata (innergårdar) ökar tryggheten, medan halvoffentliga ytor (hus i park) minskar tryggheten.
Monofunktionell bebyggelse i centrala lägen ger underlag för brottslighet och ljusskygg verksamhet, såsom gatuprostitution, droghandel och fylleri.
Ekologi[]
Ett av de enskilt största bidragen till den globala uppvärmningen, är biltrafik; där är pendlingstrafiken störst. Urbanitet förkortar pendlingssträckorna, och möjliggör effektiv kollektivtrafik.
Det finns en falsk uppfattning om att det skulle vara dåligt för naturen att bygga tätt. Genom att bo tätt, sparar vi stora naturytor.
Kostnader för infrastruktur[]
Längre pendlingssträckor ökar behovet av infrastruktur.
Säkerhetspolitik[]
Biltrafiken är idag beroende av olja, som bara produceras i ett fåtal länder. Under andra världskriget, och oljekrisen på 1970-talet, genomförde Sverige och andra länder omställningar för att minska oljeberoendet, men fortfarande idag är oljan oumbärlig för trafiken i Sverige.
Oljeberoendet ger otillbörligt stor makt till oljeländer och deras regeringar, och hämmar demokratin; Ryssland, Iran och arabländerna är några exempel.
Hälsa[]
Urbaniteten uppmuntrar till vandring till fots och motion, i stället för biltrafik. [1] Det finns påståenden om att urbaniteten minskar risken för trafikolyckor och livsstilssjukdomar (diabetes, astma etc).
Motargument[]
Urbanismen möter kritik från olika håll, både från högern, vänstern, konservativa, modernister och postmodernister. Se kritik mot urbanismen och höghus.