Bebyggelsestruktur är det mönster som byggnader bildar i markplan.
I strikt mening kan den förenklas till en tvådimensionell karta.
Det spelar viss roll om markplanet består av lokaler (butiker, skolor) etc eller bostäder.
Byggnadshöjd har sekundär betydelse för bebyggelsestrukturen (se höghus), även om den inte i sig påverkar markplanet.
Det handlar således inte om
- Fasadernas utseende (se vidare fasader)
- Den obebyggda markens fördelning mellan trottoar, gata, väg, och grönska (se vidare gator och urban växtlighet)
- Regional planering
- Ägandeformer (hyresrätter, bostadsrätter, etc)
Indelning i fastigheter är inte detsamma som bebyggelsestruktur i sig, men påverkar ofta bebyggelsestrukturen.
Hus som har byggts, kommer stå kvar under lång tid. Därför kräver bebyggelsestrukturen långsiktighet.
Grundläggande begrepp[]
- Brottsprevention och trygghet
- Ljus
- Stråk
- Täthet
- Funktionsblandning
- Halvoffentliga ytor
- Urbanitet
Typer av bebyggelsestruktur[]
- Hus i park: En bostad i markplan gör att besökare känner sig ovälkomna i närheten. Ett kafé i markplan gör att de känner sig välkomna.
- Slutna kvarter: Kvarter där innergården helt omges av bebyggelse eller andra fysiska barriärer. Skapar trygghet men kan blockera dagsljus.
- Öppna kvarter